Valle CampingBoka
Undervattensbild av klart vatten med kransalger och småfisk i Husgärdessjön

Liv i och kring Husgärdessjön

Det mesta av livet vid sjön märker man först när man stannar upp, som kransalgerna under bryggan, musslorna på botten och fladdermössen en sommarkväll. Vi har samlat några av de arter som lever här, eftersom det blir både roligare och viktigare att ta hand om något man känner igen.

Varför sjön är så speciell

Vattnet i Husgärdessjön är för det mesta klart och näringsfattigt, men samtidigt kalkrikt, med ett pH över 7. Det är en ovanlig kombination, och den passar växter som inte klarar övergödning eller surt vatten. Flera av Vallesjöarna har arter som är rödlistade och hotade.

Hela Valleområdet är av riksintresse för naturvård och friluftsliv, och på en liten yta ligger sju naturreservat. Det närmaste, Ökull–Borregården, börjar alldeles intill campingen.

Så tar vi hand om sjön

Bryggor på pålar. Vi har valt pålade bryggor i stället för flytbryggor. De släpper ner mer ljus till botten, och det behöver växterna och djuren under bryggan. Ni kanske märker att en del pålar är lite sneda. Varje vår får vi rätta till det isen har ställt till under vintern.

En öppen strandkant. Förr höll betande djur stranden fri från vass. I dag hjälper vi till själva, så att det grunda vattnet förblir klart och soligt. Det är just där kransalgerna trivs.

Invasiva arter. När det låg ett stugområde här i mitten av 1900-talet kom också några invasiva arter hit, bland annat blomsterlupin och jättebalsamin. De tränger undan de växter som hör hemma här, och vi arbetar med att bli av med dem. Det tar flera år, eftersom frön kan ligga kvar i marken länge.

Vill du hjälpa till?

Gärna! Plocka en stor bukett att ha i stugan eller på bordet under vistelsen. Det är vackra blommor, och varje blomma som plockas innan den hunnit bilda frön är en blomma mindre som sprider sig. Här får ni plocka så mycket ni vill.

  • Blomsterlupin: blommar i juni och juli, med höga blomspiror i blått, lila och rosa. Plocka dem medan de blommar, innan fröbaljorna har bildats. Frön från lupiner kan ligga i marken och gro i flera decennier, så varje blomspira som plockas i tid hjälper.
  • Jättebalsamin: blommar från juli till september, med rosa blommor på höga, saftiga stjälkar. Plocka blommorna medan de blommar, innan frökapslarna har bildats. Rötterna är grunda, så det går också bra att dra upp hela plantan. Har kapslarna redan bildats är det bäst att låta plantan vara, eftersom de kan skjuta iväg fröna flera meter när man rör vid dem.

När buketten har vissnat lägger ni den i containern för restavfall vid sopstationen, så går den till förbränning. Lägg den aldrig i komposten eller i naturen, eftersom frön som hunnit börja bildas kan mogna även efter att blommorna plockats.

Vill du veta mer om invasiva arter och hur man känner igen dem har Naturvårdsverket bra information.

  • Plocka gärna

    Blomsterlupin

    Lupinus polyphyllus

  • Plocka gärna

    Jättebalsamin

    Impatiens glandulifera

  • Vattenpest (Elodea canadensis)Plocka gärna

    Vattenpest

    Elodea canadensis

    Små blad i kransar om tre. Kom ursprungligen från Nordamerika.

Visa hänsyn

  • Plocka gärna lupiner och jättebalsamin (se ovan), men låt övriga blommor stå kvar, så att nästa gäst också får se dem.
  • Titta gärna på musslorna från bryggan, men låt dem ligga kvar på botten.
  • I naturreservatet gäller särskilda regler, till exempel att hunden ska vara kopplad och att man inte får plocka växter.
  • Fiske ingår inte i allemansrätten. Bor ni hos oss får ni fiska från fiskebryggan efter att ha pratat med receptionen.

Kransalger – Valles korallrev

Under bryggan, i det grunda vattnet, växer något som ser ut som grå små buskar av sten. Det är kransalger, eller sträfsen som de också kallas. I det kalkrika och lugna vattnet bildas en skorpa av kalk på stammar och grenar, ungefär som på en korall. Därför känns de stela och kan se döda ut, fast de lever. På engelska heter de stoneworts, stenväxter. Man skulle nästan kunna säga att de är Valles korallrev.

Kransalger har inga rötter utan sitter fast med tunna, genomskinliga trådar. De trivs bara i klart vatten utan övergödning, så när de finns vet man att sjön mår bra. De behöver också grunt, soligt vatten. Om vassen fick växa fritt skulle den snart skugga ut och konkurrera bort kransalgerna. Att de finns kvar vid bryggan beror på att vi håller strandkanten fri från vass, som betande djur gjorde förr. I Husgärdessjön har man hittat sex arter. Den ni ser vid bryggan är troligen taggsträfse.

Alla sex bedöms i dag som livskraftiga.

  • Borststräfse Chara aspera
  • Skörsträfse Chara globularis
  • Taggsträfse Chara hispida
  • Mellansträfse Chara papillosa
  • Rödsträfse Chara tomentosa
  • Papillsträfse Chara virgata
Kransalger (Chara sp.)
Kransalger (Chara sp.)

Växter under och på vattnet

I det klara vattnet växer en hel liten skog som ni ser bäst från bryggan en solig dag. På ytan, utanför vasskanten, flyter den gula näckrosen.

  • Gul näckros (Nuphar lutea)

    Gul näckros

    Nuphar lutea

    Stora runda blad och gula blommor på ytan utanför vassen.

  • Hornsärv (Ceratophyllum demersum)

    Hornsärv

    Ceratophyllum demersum

    Mörkgröna, styva kransar av blad, helt under vattnet. Har inga rötter.

  • Kransslinga (Myriophyllum verticillatum)

    Kransslinga

    Myriophyllum verticillatum

    Fjäderlika blad i kransar runt stjälken.

  • Axslinga (Myriophyllum spicatum)

    Axslinga

    Myriophyllum spicatum

    Som kransslinga, men med små rödbruna blomax som sticker upp ur vattnet på sommaren.

  • Grovnate (Potamogeton lucens)

    Grovnate

    Potamogeton lucens

    Stora, blanka, nästan genomskinliga blad.

  • Ålnate (Potamogeton perfoliatus)

    Ålnate

    Potamogeton perfoliatus

    Blad som sluter om stjälken.

  • Vattenmossa (Fontinalis)

    Vattenmossa

    Fontinalis

    Mörkgrön mossa som växer på sten och pålar.

  • Vattenpest (Elodea canadensis)Plocka gärna

    Vattenpest

    Elodea canadensis

    Små blad i kransar om tre. Kom ursprungligen från Nordamerika.

I strandkanten

Den smala remsan där vatten möter land är rikast på blommor. Gå långsamt längs stranden i juli så ser ni de flesta.

  • Sjöranunkel (Ranunculus lingua)

    Sjöranunkel

    Ranunculus lingua

    Stora gula smörblommor på höga stjälkar.

  • Tiggarranunkel (Ranunculus sceleratus)Giftig

    Tiggarranunkel

    Ranunculus sceleratus

    Små gula blommor. Giftig, saven kan irritera huden.

  • Besksöta (Solanum dulcamara)Giftig

    Besksöta

    Solanum dulcamara

    Lila blommor med gul mitt och röda bär. Giftig.

  • Sprängört (Cicuta virosa)Mycket giftig

    Sprängört

    Cicuta virosa

    Vita blomflockar. Mycket giftig, en av Sveriges giftigaste växter. Rör den inte.

  • Svalting (Alisma plantago-aquatica)

    Svalting

    Alisma plantago-aquatica

    Små vita till ljusrosa blommor i luftiga kvastar.

  • Brunskära (Bidens tripartita)

    Brunskära

    Bidens tripartita

    Gulbruna blomkorgar och frön som fastnar i kläderna på hösten.

  • Blomvass (Butomus umbellatus)

    Blomvass

    Butomus umbellatus

    Rosa blommor i en stor flock, en av de vackraste växterna vid sjön.

  • Strandklo (Lycopus europaeus)

    Strandklo

    Lycopus europaeus

    Små vita blommor i kransar, bladen är tandade.

  • Topplösa (Lysimachia thyrsiflora)

    Topplösa

    Lysimachia thyrsiflora

    Små gula blommor i täta tofsar vid bladfästena.

  • Fackelblomster (Lythrum salicaria)

    Fackelblomster

    Lythrum salicaria

    Höga lila-rosa blomspiror i juli och augusti.

  • Kransmynta (Mentha × verticillata)

    Kransmynta

    Mentha × verticillata

    Lila blomkransar. Gnid ett blad mellan fingrarna och känn doften av mynta.

  • Bladvass (Phragmites australis)

    Bladvass

    Phragmites australis

  • Bitterpilört (Persicaria hydropiper)

    Bitterpilört

    Persicaria hydropiper

    Små grönvita blommor. Bladen smakar strävt och pepprigt.

  • Gles igelknopp (Sparganium emersum)

    Gles igelknopp

    Sparganium emersum

    Taggiga, runda frukter som påminner om små igelkottar.

  • Säv (Schoenoplectus lacustris)

    Säv

    Schoenoplectus lacustris

  • Smalkaveldun (Typha angustifolia)

    Smalkaveldun

    Typha angustifolia

  • Bläddra (Utricularia)

    Bläddra

    Utricularia

    Gula blommor ovanför vattnet. Under ytan sitter små blåsor som fångar smådjur, så bläddran är en köttätande växt.

Musslor

I Vallesjöarna har man hittat fem arter av stora sötvattensmusslor, och i Husgärdessjön lever tre av dem. Beståndet är stort, så en klar dag ser ni säkert någon från bryggan. Musslorna sitter nedgrävda i bottnen med bakdelen uppåt och filtrerar vattnet. De kan bli gamla, och precis som på ett träd kan man räkna åren på ringarna i skalet.

  • Allmän dammussla (Anodonta anatina)

    Allmän dammussla

    Anodonta anatina

    7–10 cm, gult till gulgrönt skal. Den vanligaste. Larverna behöver en fisk att växa upp på.

  • Spetsig målarmussla (Unio tumidus)

    Spetsig målarmussla

    Unio tumidus

    Smalare och mer spetsig form.

  • Större dammussla (Anodonta cygnea)

    Större dammussla

    Anodonta cygnea

    Den största, kan bli uppåt 20 cm.

Fiskar

På sommaren simmar små abborrar under bryggan. Ni känner igen dem på de mörka ränderna och de röda fenorna på undersidan. Visste ni att ingen abborre har samma ränder som en annan? Abborrarna i Husgärdessjön är också ganska ljusa, eftersom vattnet är så klart.

  • Abborre (Perca fluviatilis)

    Abborre

    Perca fluviatilis

  • Gädda (Esox lucius)

    Gädda

    Esox lucius

  • Braxen (Abramis brama)

    Braxen

    Abramis brama

  • Mört (Rutilus rutilus)

    Mört

    Rutilus rutilus

  • Sarv (Scardinius erythrophthalmus)

    Sarv

    Scardinius erythrophthalmus

  • Sutare (Tinca tinca)

    Sutare

    Tinca tinca

Fåglar

På sjön ser ni ofta doppingar, hägrar och svanar. Husgärdessjön är för djup för att locka många tranor, men bara några kilometer bort, nedströms, ligger Hornborgasjön där tusentals tranor dansar varje vår.

Fladdermöss

Tar ni ett kvällsdopp en sommarkväll får ni med stor sannolikhet sällskap av fladdermöss som jagar insekter strax över vattenytan. Valleområdet anses ha Sveriges rikaste fladdermusfauna norr om Skåne. Av Sveriges 19 arter har man hittat 14 här, genom att spela in deras ultraljud på flera platser i området.

  • Vattenfladdermus (Myotis daubentonii)

    Vattenfladdermus

    Myotis daubentonii

    Flyger lågt över vattnet och plockar insekter från ytan. Den ni oftast ser vid bryggan.

  • Dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus)

    Dvärgpipistrell

    Pipistrellus pygmaeus

    En av de allra minsta, snabb och fladdrig.

  • Större brunfladdermus (Nyctalus noctula)

    Större brunfladdermus

    Nyctalus noctula

    En av de största, flyger högt redan tidigt på kvällen.

  • Nordfladdermus (Eptesicus nilssonii)

    Nordfladdermus

    Eptesicus nilssonii

    Sveriges vanligaste fladdermus.

Andra djur

Runt sjön finns rådjur och älg, och småvilt som räv, grävling och hare. Vi har också haft bäver i sjön, och då och då kommer ett litet mårddjur förbi i strandkanten. I vattnet och gräset lever dessutom en mängd insekter, grodor och kräftdjur.

  • Älg (Alces alces)

    Älg

    Alces alces

  • Rödräv (Vulpes vulpes)

    Rödräv

    Vulpes vulpes

  • Bäver (Castor fiber)

    Bäver

    Castor fiber

Vanliga frågor

Varför är vattnet i Husgärdessjön så klart?

Sjön är näringsfattig och kalkrik, och vattnet byts ut var eller varannan månad. Kransalgerna på botten visar att sjön inte är övergödd.

Finns det giftiga växter vid sjön?

Ja. Sprängört är mycket giftig, och även besksöta och tiggarranunkel är giftiga. Låt växterna stå, och håll koll på de minsta barnen.

Kan man se fladdermöss?

Ja, en sommarkväll vid bryggan. Valleområdet anses ha Sveriges rikaste fladdermusfauna norr om Skåne.

Vad är de grå växterna under bryggan?

Kransalger med en skorpa av kalk. De lever, fast de ser ut som sten.